Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | klassisk | The Christmas Fair | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Explorer A.E. Nordenskiold |
Related Artists:
Achille-Etna Michallon
Paris 1796-1822 was a French painter. Michallon was the son of the sculptor Claude Michallon. He studied under Jacques-Louis David and Pierre-Henri de Valenciennes. In 1817, Michallon won the inaugural Prix de Rome for landscape painting. He travelled to Italy in 1818 and remained there for over two years. This trip had a profound influence on his work. Before he had much time to develop what he had learned however, he died at the age of 26 of pneumonia, a tragedy which cut short the life of a talented and well respected artist who could have gone on to win lasting fame. Though it is often disputed, it is thought that at one time, Corot was his pupil.
Jozef Peszka
(1767 in Krakew - 1831 in Krakew) was a Polish painter. He studied painting in Warsaw under Franciszek Smuglewicz. From 1815 he was a professor of painting in Krakew Academy of Arts (Akademia Sztuk Pięknych w Krakowie). He painted portraits and larger paintings with historical or mythological themes.
Adolfo Muller-Ury
(March 29, 1862 - July 6, 1947) was a Swiss-born American portrait painter and impressionistic painter of roses and still life. He was born Felice Adolfo Meller on March 29, 1862 at Airolo, in the Ticino in Switzerland, into a prominent patrician family whose lineage descended from Alfred the Great, Charlemagne and Doge Pietro Orseolo of Venice, through the von Rechburg family (a lady from which family married a Meller) and by the 18th and 19th centuries included mercenaries, lawyers, hoteliers and businessmen. His father was lawyer Carl Alois Meller (1825 - 1887), Gerichtspräsident (Presiding Judge) of the Cantonal Courts, and his mother Genovefa Lombardi (1836 - 1920), daughter of Felice Lombardi who was Director of the Hospice on the St Gotthard Pass, which he took over from the Capuchin monks who had run this for centuries. Adolfo was their sixth of nineteen children, most of whom survived infancy. The family spoke Airolese mainly, a local dialect of Ticinese Italian, as well as Swiss-German. His family were Roman Catholic.